en början till att vara utvilad
Jag puttade på Tom kl.7 imorse att han måste vakna, i tron om att klockan egentligen var 9. Vi somnade om men vaknade igen strax efter 8. Jag kan nog med en lättnad säga att jag börjar bli lite utvilad. Sen 2012 har jag kunnat sova hur länge som helst, jag har aldrig känt mig pigg när jag vaknat ytan har annars med glädje kunnat somna om. Nu när jag kör rehab här hemma så kan jag faktiskt vakna tidigt och kliva upp, självklart känner jag mig fortfarande trött men detta är ju en början iaf. Det är hemskt när man tänker efter.
Igår han jag inte köra yoga mycket, tog tillfället i akt och lurade hit våra vänner då dagen var så oplanerad. Vi åkte och inhandlade saker till vårat projekt (en takvagga med sänghimmel) som jag är med och hjälper till med. Detta ska väl helst vara klart när bebisen kommer. Grabbarna handlade mat och jag och min bästis åkte hem till dom för att påbörja. Sänghimmeln är klar och vaggan behöver kläs men annars är det bara takhängningen som behövs.
Vi premiär grillade igår, till det åt vi potatisgratäng, sås och sallad. Dom andra åt även grillad majs. Det var super gott och jag ser fram emot alla andra gånger framöver som det händer.
Kvällen spenderades som vanligt med surr och skratt. Idag ska jag ta tag i mitt liv på ett eller annat sätt och även bibehålla mina rutiner. Det är detta som är så skönt med måndagar. På helgerna har man knappt rutiner. På vardagarna har man det så då blir träningen gjord.
Hoppas ni får en bra dag, kram på er ♡
