När man börjar uppskatta det lilla.
Tänkte bjuda på ett inlägg då det var ett tag sen, och varför var de det?
Jo för att jag har varit sjuk, ja har varit så hemskt sjuk. Och jag har hoppats varenda dag att jag ska vakna upp dagen efter och vara frisk. Men jag antar att det behövdes en rejäl omgång för att jag ska kunna vara frisk resten av året. Haha!
Jag har turligt nog börjat känna mig bättre och jag kan nu andas genom näsan även fast jag halvligger och det är positivt. Jag tänkte skriva om hela sjukdomsförloppet men sen insåg jag att det faktiskt inte har varit så synd om mig. Jag lever ju, och jag kommer att överleva det här.
Vi fick ett tråkigt besked idag och det gör faktiskt att man jämför sig själv med andra och inser att man har det bra. Jag lever, jag står på denna jord med en underbar sambo och en fin, stor och frisk familj, bra vänner runtomkring oss som gör livet så värt att leva.
En annan sak. Den här förkylningen har gett med sig en bra grej. Jag har kunnat sluta röka. Jag har inte varit sugen, näsan har täppt igen ännu mer vilket har gjort att jag har undvikit det. Och nu sitter jag här och har snart varit rökfri i 3 dygn. Det låter inte mycket men för en rökare är det mycket då man frivilligt inte är utan det i mer än 3 timmar. Förhoppningsvis håller det i sig. Känns ju dumt att börja om nu när jag har kommit såhär långt.
Ha en bra kväll och ta hand om er och era kära ♡