Stress

Jag har i många år jobbat hårt, slitit häcken av mig, jobbat flera hela helger i rad, från morgon till kväll och älskat att tjäna pengar. Efter jobbet har jag skyndat mig hem och eventuellt slängt i mig en macka för att sen fara ut och röja med vänner eller åka och hälsa på någon. Ibland har jag kommit hem kl. 2 på natten, gått och lagt mig och vaknat tidigt för att skynda till jobbet. Jag har jobbat natt och passat på att göra saker på dagen utan att sova och sen jobbat natt igen. Jag satte mig sällan ner för att andas ut, kolla på tv och bara ta det lugnt. Min tanke var att "jag blir så lätt rastlös så det är därför jag är så här". Det började redan på gymnasiet och jag kunde lika gärna springa direkt till jobbet efter skolan och jobba till sent på kvällen. 

Åren gick med detta sätt att leva och sen träffade jag min älskade pojkvän. Det blev helt plötsligt mycket mindre roligt att jobba lika mycket som jag hade gjort och jag trappade ner tempot. Jag jobbade ju, men jag slet inte ut mig lika mycket. Dessa myskvällar vart helt klart värt mindre pengar och att kolla på film efter jobbet och äta en god middag tillsammans med honom kändes mycket skönare än att fara ut och flänga hela tiden. 


I augusti förra året bestämde jag mig för att plugga och skapa en någorlunda bättre framtid. Jag gick ner ännu mer i tempo, pluggade och hade många lediga dagar som jag kunde plugga på och umgås med vänner. Men rastlösheten satt så djupt inom mig så tillslut blev det för lite att göra så att jag började stressa över att jag inte hade någonting att göra. Dagarna blev långa, min pojkvän var trött efter jobbet och jag var sur konstant för att jag var så uttråkad. I våras skulle jag äntligen börja jobba igen, jag såg framemot att ha någonting att göra på dagarna och även att tjäna pengar. Dagarna gick och jag kände hur ångesten kröp fram, jag mådde bara sämre och sämre och tillslut ville jag bara grina så fort jag kom hem. Jag trodde att jag skulle dö en dag och vi åkte in till jourcentralen, det visade sig vara panikångest. Jag hade utvecklat panikångest. Jag fick panikångest över allt. Maten, beslut, jobbet, allting. Det var så jobbigt! Jag bestämde mig för att aldrig må så igen och jag är idag relativt stabil. Jag är fortfarande inte frisk och ibland är paniken på väg att träda fram men med KBT har jag fått hjälp att hantera det. Jag har fått verktyg för att klara av dagarna och förändringarna. 

Detta är absolut ingenting som jag går och håller inne utan min åsikt är att man måste prata för att inte lägga alting på hög. För om man lägger saker på hög så växer bara högen och tillslut får det inte plats något mer och högen sprängs. Det hände för mig, såna här små saker som man inte ansåg vara viktiga men som är så jäkla viktiga, man blir sårad, irriterad, nervös. Vad som helst, SÄG det! Strunta i vad andra tycker. Säg det, för det är så du känner. Just du och du får känna precis det du känner. Det är så viktigt!

Jag kommer prata mer om detta men jag tänkte börja med 5 tips som kanske funkar för er om ni vill stressa ner:

- Säga nej. Känn efter om du vill göra detta, vad som helst. Vill du äta det här? Vill du göra det här? Vill du verkligen vara med någon idag? Vill du inte, säg nej! Det finns ingen anledning till att du ska göra saker som du inte vill göra. Du mår inte alltid bättre av det och om du vill ligga hemma i soffan och halvsova eller städa eller vad du än hellre gör. Gör det istället, för det är vad du vill just nu. 

- Städa, mmh. Det är någonting som jag älskar, men för min del blev det tillsut som ett tvång. Man städade för att man skulle ha besök, jag ville inte att det skulle vara stökigt när någon kom förbi. Men vafan? Är det stökigt och du inte ids städa, gör inte det. Det är inte dina vänner som bor hos dig och dom är definitivt inte där för att kontrollera hur bra du har städat så gör det inte bara för att du måste. 

- Ordning. Att ha kaos runt omkring sig, ovikt tvätt. Odiskad disk, papper och grejer över allt. Osorterad tvätt och osorterade dokument. Det är kaos i dom flestas ögon. Strukturera, organisera alla dina grejer för ordning i hemmet ger en lugnare känsla i kropp och knopp. När du vet vart du har dina grejer så slipper du fundera och leta och stressa för att du inte hittar något. 

- Förbered dagen innan. Ska du till jobbet tidigt, eller skolan, eller ett möte eller vad som helst. Fixa så mycket du kan inför den där tidiga morgonen dagen innan. Dricker du kaffe? förbered det kvällen innan. Plocka fram kläderna du ska ha. Gör mackor till nio-fikat. Packa väskan med skolböcker, material eller sånt som ska med till jobbet. Duscha kvällen innan så du slipper stressa med det på morgonen. Allt för att du ska få en lugn morgon, och över till den sista sammanhängande punkten. 

- Börja dagen med en lugn morgon, även fast du kliver upp tidigt. Kliv upp i tid så att du har bra med tid på dig innan jobbet. Ät frukost, drick en god kopp kaffe eller te. Klä på dig, blippa på telefonen eller läs tidningen. Det är faktiskt någonting som jag alltid försöker ge mig själv. För det är så mycket skönare att komma till jobb eller skola vaken än fortfarande trött för att man nyss har vaknat. 

Lycka till! 
Allmänt | |
Upp